Danielsboken 3:24-25

Tror du på mirakel? Behöver du ett sådant?

Daniel 3:24-25

"Då blev kung Nebukadnessar förskräckt och stod upp med hast och frågade sina rådsherrar och sade: "Var det inte tre män som vi lät kasta bundna i elden?" De svarade och sade till kungen: "Jo förvisso, o kung." 

"Han fortsatte och sade: "Och ändå ser jag nu fyra män, som går lösa och lediga inne i elden, och ingen skada har skett dem, och den fjärde ser ut, som om han var en gudason."

Om du har jämfört med Interlinear Bible då har du möjligen konstaterad att B82 är en bra översättning. En detalj som man måste ta hänsyn om är när Nebukadnessar kallar den fjärde en "gudason" det arameiska originalet lyder "bar elahín" som betyder "gudars" son ("elohím" i plural används i hebreiskan för en ende Gud, men kungen pratade arameiska och var en hedning, så de flesta översättningar översätter alltid plural som plural, vare det kungen eller drottningen i kapitel sju m. fl.)

De här verserna leder oss i det övernaturliga, i mirakelriket. Den där "brinnande ugn" där Daniels vänner kastades har blivit identifierat med en kalkugn, där man gör tegel och keramik. I gamla Babyloniens arkitektur ser man att de använde båda flitigt. Experterna i antiken påstår att sådana ugnar användes också till kremering av de döda (det var så att babylonierna gjorde med dem) Vi har att göra med en ugn som kan hettas upp till 900 grader och som var - efter texten - "oerhört starkt upphettad". Inne i en sådan ugn, en människa förvandlas till rena, kalcinerade ben, som sedan malas sönder för att bli den "aska" som man behåller i urnor. Men Daniels vänner gick lösa och oskadade där inne, och en fjärde man som liknade en gudaväsen var med dem!

Halleluja! Vilken Allsmäktig Gud har vi!

Inget är omöjligt med Gud. Han gav barn till de gamla Abraham och Sara i 1 Moseboken, och till Sakarias och Elisabet i Lukasevangeliet. Han blev fader till en son i en jungfru, genom sin Helige Ande. Han gjorde under för att rädda sitt folk från fångenskapen i Egypten, öppnade det Röda Havet så att de skulle kunna passera, gav de vatten att dricka och manna att äta i öknen. Han gjorde så att Jerikos mur rasade, då kunde sitt folk inta staden. Han gav livet tillbaka till sin Son, som hade blivit korsfäst och dödat, och ryckte upp honom till himmelen, liksom han hade gjort med Hanok och Elias i GT. Det spelar ingen roll att naturlagarna säger, "det här händer på så sätt, och inte så". Gud är Suverän och råder över dem. Han gör sin Vilja i sin Kraft. 

Kanske undrar du - med den bästa logiken - men, hur skulle jag tillämpa en sådan Skrift i mitt liv? Det finns knappast en möjlighet att vi skulle kastas i en brinnande ugn för att kremeras levande - om man inte är James Bond. Men Skriften visar oss många andra ugnar som motsvarar prövningarna som vi upplever i våra liv, och miraklet som krävs för att räddas från alla "ugnar" är detsamme: Guds ingripande. 

Vad betyder för oss den här "brinnande ugn" nuförtiden?

Vi kan läsa i Psaltaren 66:10, "Ty väl prövade du oss, o Gud, du luttrade oss, som silver luttras". Och i Ordspråksboken 17:3, "Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar Herren hjärtan". Vi ser i båda verser att metall gjutning jämförs med prövningar. "Degeln" och "smältugnen" från Ordspråksboken är telativt mindre ugnar som används för att smälta guld och silver. Som du vet, metallerna finns i malmen som man hittar i gruvor. Men i naturen finns det aldrig 100% rena metaller, utan blandade med andra substanser. Därför - bl.a. - smälter man malmen, så att de andra substanser skiljer sig och man får ren metall (utan slagg)

Profeterna använde bilden av metallen som smälts i ugnen för att beskriva prövningar. Se vad Sakarja säger i sin bok, kapitel 13:8-9:

"Och det skall ske i hela landet, säger Herren, att två tredjedelar där skall utrotas och förgås, endast en tredjedel skall där lämnas kvar. Och den tredjedelen skall jag låta gå genom eld. Jag skall luttra dem, som man luttrar silver, och pröva dem, som man prövar guld. Så skall de åkalla mitt namn, och jag skall bönhöra dem. Jag skall säga: "Detta är mitt folk." Och det skall svara: "Herren är min Gud."

Också Jesaja 1:22-26 säger:

"Ditt silver har blivit slagg, ditt ädla vin är utspätt med vatten. Dina styresmän är upprorsmän och tjuvars kumpaner. Alla älskar de mutor och far efter vinning. Den faderlöse skaffar de inte rätt, och änkans sak kommer inte inför dem." 

"Därför säger Herren, Herren Sebaot, den Starke i Israel: Ve! Jag vill släcka min harm på mina ovänner och hämnas på mina fiender. Jag vill vända min hand emot dig och rensa bort ditt slagg som med lutsalt och skaffa bort all din oädla malm. Jag vill åter ge dig sådana domare som förr, och sådana rådsherrar som du förut ägde. Därefter skall du kallas "rättfärdighetens stad", "en trogen stad". 

Och Jeremia 11:3-5

"Säg till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Förbannad vare den man som inte hör detta förbunds ord, det som jag befallde era fäder på den tid då jag förde dem ut ur Egyptens land, den smältugnen, när jag sade: Hör min röst och gör detta, alldeles så som jag befaller er, så skall ni vara mitt folk, och jag skall vara er Gud, för att jag må hålla den ed som jag har svurit era fäder: att ge dem ett land som flyter av mjölk och honung, så som också nu har skett." Och jag svarade och sade: "Ja, amen, Herre." 

Observera att Jeremia kallar Israels fångenskap i Egypten för "smältugnen". Boken som vi handlar med här, Daniel, har att göra med det som hände under den babyloniska fångenskapen, precis som Hesekiel. Detta skulle efter Jeremias profetia vara i 70 år. Jesaja profeterade också om fångenskapen i Assyrien, och varje prövning som Guds folk har gått igenom har blivit profeterat av Guds tjänare. Det är inte för intet att Jesaja beskriver Israel som ett folk som har gått igenom en ugn. Jesaja 48:10 säger, "Se, jag har smält dig, men silver har jag inte fått. Jag har prövat dig i lidandets ugn." 

En sist "lidandets ugn" som Guds folk gick igenom är den s.k. "diaspora", som menar förskingringen av judarna i hela världen, efter det att deras land erövrades av Rom. I det romerska imperiets början, när de skulle erövra Grekland, deras första kontakt med judarna var vänlig, eftersom de krigade mot samma fiende. Men sedan ser vi Pompejus den Store i 63 fKr, som kommer till Jerusalem och sätter en överstepräst som vasall härskare. Redan i året 6 eKr var Iudaea en romersk provins, och tre söner av Herodes den Store härskade som Roms vasaller: Herodes Archelaos, Herodes Antipas och Herodes Filippos. 

I evangelierna läser vi om den politiska spänningen som Roms styre orsakade bland judarna. Denna fientlighet skulle ge ursprung till tre uppror mot Imperiet. I det sista av dem, som kallas för "Bar Kokhba revolten" (132-135 eKr) hela Israel blev ödelagt av romarna. Toran blev förbjuden; Iudaea blev "Syria Palestina"; Jerusalem blev "Aelia Capitolina" där judar var inte tillåtna att bo. Det är i det här kriget att de flesta historiker sätter diasporans början. Det blev Israels slut som nation, och judarna förskingrades genom hela imperiet. 

Men detta är inte det enda efterspel av denna "ugn" som varade i nästan 2000 år. Judarna var ratade och deras religion förbjuden i flera länder. Den romerska kyrkan, som skulle bli huvudreligion i Roms sista dagar och i det Tysk-romerska riket, och många s.k. "kristna" anklagade de för att ha dödat Kristus, att vanhelga hostian, att använda människoblod i deras offer, att vara orena o sataniska, att förgifta brunnar vilket orsakade digerdöden, att konspirera för att härska över hela världen, att vara lånehajar (när de katolska myndigheter tillät dem inte att jobba inom något annan än att låna pengar) Ibland fick myndigheterna (kungar eller påvar) göra deklarationer för att bromsa judehatet och visa anklagelserna som lögner, men skadans effekter bestod. Miljoner personer hade en förvrängd bild av judarna som människofiender. Den s.k. antisemitismen var orsak till att nazipolitiken under Adolf Hitlers regering fick stöd av så många, och de försökte att utrota judarna i koncentrationsläger eller utrotningsläger, där sex miljoner judar dödades i gaskammare, tvångsarbete eller enkla avrättningar, bara p.g.a.  deras etnicitet. 

Men just i denna omänsklighet, Gud skulle verka för att rädda sitt folk, som Han gjorde med Daniels vänner. Det är ingen slump att de där judarna i Babylonien blev räddade, och att den judiska nationen blev räddade från Förintelsen. Israel kunde inte försvinna i Babyloniens tid, eftersom from judarna skulle Jesus Kristus komma, deras Messias, och från judarna skulle Kristi kyrka bli född. Israel kunde inte försvinna i Förintelsen, och skall aldrig försvinna, eftersom Gud har deklarerat genom aposteln Paulus i den Helige Anden, (Rom 11:29) "Gud tar inte tillbaka sina gåvor och sin kallelse", vilket innebär att Guds val angående Israel är ett evigt beslut. 

Vem är den "fjärde mannen, som liknade en gudason" och som räddade Hananja, Misael och Asarja?

Kung Nebukadnessar kallade honom för "ängel" och "son av gudarna". Självklart att det finns bara en Gud och inte "gudar", men Nebukadnessar var en hedning och visste inte detta. Observera: mannen visade sig plötsligt, ingen vet varifrån han kom, och elden skadade honom inte. På samma sätt som han dök upp, försvann han. Var kungen rätt i att kalla honom "ängel"? Om han skulle veta, skulle han kalla honom för "Guds son"?

Änglarna är "andar i Guds tjänst" som tjänar oss troende, som Skriften lär oss i Hebreerbrevet 1:14. De tjänade Herren när han blev människa, genom att förkunna hans födelse, berätta för herdarna, tjäna Herren i öknen och i Getsemane, förkunna hans återuppståndelse och hans återkomst... Vår Herre lärde om några av deras uppgifter, nämligen att föra själarna till deras destination, att verka tillsammans med honom i hans återkomst, att skilja de rättfärdiga från de förlorade vid tidens slut... Det är förbjudet att tillbedja änglarna (Kolosserbrevet 2:18; Uppenbarelseboken 19:10; 22:9) eftersom bara Gud ska tillbedjas. 

MEN... det finns en "men". Skriften nämnar en speciell "ängel" som kallas för "Herrens ängel" - inte "en av Herrens änglar" - och beskriver den här "ängel" på ett annat sätt än de "vanliga" änglar.  Denne ängel dyker upp ibland och visar sig till speciella personer som har blivit valda av Gud för att göra hans verk (de som skall vara Guds redskap på jorden så att hans vilja ska göras) Låt oss ta en närmare titt i Domarboken (du kan också läsa mer i NOTAR vid slutet)

Domarboken handlar om en period där en viss anarki rådde i Israel. Moses hade varit deras absolut ledare, både civil och religiös, som förde de ut ur Egypten och hela vägen till det förlovade landet. Josua, Moses' efterträdare, var den militära ledaren som planerade och utförde det förlovade landets erövring. Men efter de två, det saknades ett gediget ledarskap som skulle bli varaktigt, tills kung Sauls tid. Vid dessa tider gick de vilse från Herrens vägar, och blev kuvade under sina fiender många gånger. Vid sådana tillfälle ångrade de sig, bad till Herren och Han tillsatt "domare" - ett slags militära ledare - för att befria dem. En av de var Simson, som var kallade av Gud för att befria Israel från filistéerna. I Domarboken 13 kan vi läsa om hur hans födelse blev förkunnat till sina föräldrar genom "Herrens ängel". Observera verserna:

Dom 13:15-23 

15 "Och Manoa sade till Herrens ängel: "Låt oss få hålla dig kvar, så vill vi tillreda en killing och sätta fram åt dig." 

16 Men Herrens ängel svarade Manoa: "Om du än håller mig kvar, skall jag ändå inte äta av din mat. Men om du vill tillreda ett brännoffer, så offra detta åt Herren." Ty Manoa förstod inte att det var Herrens ängel. 

17 Och Manoa sade till Herrens ängel: "Vad är ditt namn? Säg oss det, för att vi må kunna ära dig, när det som du har sagt går i uppfyllelse." 

18 Herrens ängel sade till honom: "Varför frågar du efter mitt namn? Det är alltför underbart." 

19 Och Manoa tog killingen med tillhörande spisoffer och lade upp den på klippan åt Herren. Då lät han något underbart ske i Manoas och hans hustrus åsyn. [20] När lågan steg upp från altaret mot himmelen, for nämligen Herrens ängel upp, i lågan från altaret. Då Manoa och hans hustru såg detta, föll de ned till jorden på sitt ansikte. [21] Sedan visade sig Herrens ängel inte mer för Manoa och hans hustru. Då förstod Manoa att det hade varit Herrens ängel. 

22 Och Manoa sade till sin hustru: "Nu måste vi dö, eftersom vi har sett Gud." 

23 Men hans hustru svarade honom: "Om Herren hade velat döda oss, så hade han inte tagit emot något brännoffer och spisoffer av vår hand och inte låtit oss se allt detta, inte heller hade han nu låtit oss höra sådant." 

Om man tittar noga, då skall man se att:

- ängeln accepterade Manoas tillbedjan (och hans frus) utan att hindra dem (v. 20)
- båda de identifierar ängeln som Gud själv (v. 22-23)
- ängeln säger åt dem att ett offer till honom var som att offra till Herren (v.16)
- ängeln säger att hans namn är "underbart" (v. 18)

Bara Gud är värdig att tillbedjas. I Uppenbarelseboken ser vi aposteln Johannes som försöker tillbe änglar, pga de fantastiska uppenbarelser och syner han fick, men de hindrade honom. Ingen ängel kallas för "Herre". Och ingen ängel säger att hans namn är "underbart". 

Namnet "Underbar" hittar man i en messiansk profetia som ett namn på Messias, Jesaja 9:6, "Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila, och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste". Denna profetia uppenbarar att Messias skulle vara gudomlig, inte en vanlig människa men Gud som har blivit människa. När de anklagade vår Herre Jesus Kristus för att vara en hädare, det var religiösa ledare som inte vilje erkänna att han var Messias - då skulle de bli tvingade att bekänna att han var Gud, och att hans Person och auktoritet innebar att de skulle underordna sig honom. Se vad som hände i Matteus 26:62-66:

"Då reste sig översteprästen och frågade: "Har du inget att svara på deras beskyllningar? Men Jesus teg" 

"Och översteprästen sade: "Jag besvär dig vid den levande Gudens namn att säga oss om du är Messias, Guds son." 

"Jesus svarade: "Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta skall ni få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln." 

"Då slet översteprästen sönder sina kläder och sade: "Han har hädat. Vad skall vi nu med vittnen till? Ni har själva hört hädelsen. Vad säger ni?" 

"De svarade: "Han förtjänar döden." 

Översteprästen och hela rådet visste att Messias var Gud i mänsklig gestalt, i kött och blod, Guds Son. I farsen som de kallade "rättegång", denna anklagelse var tillräcklig för attt döma honom till död, eftersom "han gjorde sig till Gud, fast han var människa" (se Johannes 10:33, där de vilje stena honom pga samma orsak) Deras stort problem är att "lögnare och hädare" som de dömde till död blev uppstånden av Guds Ande, ryckt upp till himmelen och satte sig vid Guds högra sida. Han sände sin Ande för att göra sina efterföljare till Guds kyrka, med tecken och under. Och han lever i evigheten, eftersom döden hade ingen makt över honom. 

Jesus Kristus får man tillbedja, och det ska man göra. När Tomas såg att återuppståndelsen var riktig, han kallade Jesus för "min Herre och min Gud", och Jesus tillät honom. Apostlarna kallar honom "Gud" i deras skrifter, och bekänner att han är gudomlig (Titus 2:13, "...vår store gud och frälsare Kristus Jesus..."; Johannes 1:1, 14, "... och Ordet var Gud... Ordet blev människa och bodde bland oss...") Observera välsignelsen i 2 Kor 13:14, "Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden åt er alla" och dopformeln i Missionsbefallningen i Matteus 28:19, "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn". Vid tiderna när de där orden såg ljuset, de flesta kristna var också judar, särskilt alla apostlar. Ingen jude skulle acceptera att även de mest älskade och respekterade personer i deras nations historia var en gudomlig en. Ingen jude skulle låta sig döpas i "Faderns och Abrahams och den heliga Andens namn" (eller Moses, eller David) Men alla dessa judar fick en uppenbarelse, nämligen att den som var "före Abraham" hade kommit till jorden.  

Lyssna nu: Gud är Fader, Son och Helige Ande. Ingen kan se Fadern, eftersom Han är Ande, men också eftersom Han vill ha det så. Han sade till Moses, "Mitt ansikte kan du dock inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva." (2 Mos 33:20) Det är därför Manoa trodde att de skulle dö, eftersom de hade sett Gud. Den Helige Ande kommer och fyller människorna, han smörjer oss med Guds närvaro och ger oss förmågan att predika och utföra mirakler, men den Helige Ande blev inte människa. Bara Sonen har denna egenskap. Bara Jesus Kristus "blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader". Bara Jesus Kristus blev korsfäst, död och återsupptsånden. Bara Jesus Kristus visade sig till Moses i busken som brann, för att kalla honom som den ledare som skulle föra Israel ut ur Egypten (2 Mos 3) och leda dem till det förlovade landet. Bara Jesus Kristus visade sig till Josua som "hövitsman över Herrens här" (Jos 5:13-15) före Jerikos slag. Bara Jesus Kristus rättfärdiggjorde översteprästen Josua som den andlige ledare (i Sakarja 3) som skulle tjäna i Jerusalem under återuppbyggandet. Och bara Jesus Kristus kunde gå med Daniels vänner inne i den brinnande ugnen utan att skadas, den som är "Herrens Ängel" och "Guds Son".

Behöver du ett mirakel? Behöver du att Gud skall ingripa i dit liv? Det finns bara En som kallade och stärkte ledare för att befria ett folk från vilket Guds kyrka skulle bli född. Det finns bara En som höll vid liv sitt folk för att ge dem tillbaka sitt land efter 2000 år, och som hjälpte de där tre judar som valde döden istället för att förneka deras Gud. Hans namn är Jesus Kristus, Guds Son. Det spelar ingen roll vilken situation du är i, eller i vilken ugn befinner du dig: Jesus Kristus har lovat att vara där med dig, och att hjälpa dig genom dina prövningar. Den som befriade folket från fångenskapen i Egypten, från 2000 års förkastelse, rasism och förtal och från en förintelse som skulle utrota dem från jorden, den som räddade de tre män från elden i den brinnande ugnen, Han vill göra mirakel i ditt liv också! Jag säger det inte för att någon berättade för mig, utan för att Han har gjort det i mitt liv. Allt du behöver är att knäböja inför Honom, bekänna dina synder och be från Honom att bli fri från dem, börja om med Honom och ta emot Honom som Herre och Frälsare. Kanske du befinner dig i ugnen och tror att ingen kan rädda dig från elden, men allt är möjligt med Gud. Ta emot Jesus Kristus idag, och se de mirakel Han skall göra i dit liv!

Må Herren välsigna dig!

I Jesu Kristi kärlek, din broder

Israel Leonard

PS. Jesus kommer snart!

NOTAR:

Herrens Ängel: 

1) tar emot tillbedjan: Domarboken 13:20
2) Guds namn är i honom: 2 Mos 23:21; Domarboken 13:18 / Jesaja 9:6
3) identifieras med Gud själv (ängel = Herren) : 1 Mos 32:24-30; 2 Mos 3:2-6; Domarboken 6:22-23; 13:22; Predikaren 5:6 (sändebud=ängel); Daniel 3:28; 6:22; Sakarja 3; Malaki 3:1
4) har gudomliga egenskaper: han är överallt närvarande (Psaltaren 34:7) han har auktoritet för att förlåta synder (2 Mos 23:21) och för att rättfärdiggöra (Sak 3:4)

Jesus Kristus:

1) tar emot tillbedjan: Johannes 20:28
2) Guds namn är i honom: Immanuel (Jesaja 7:14; Matteus 1:23-25) Jesus ("Jehova är frälsning", Matteus 1:21) Herren (Uppenbarelsen 22:21)
3) identifieras med Gud själv (Jesus = Herren) : Johannes 1:1-3, 14, 18; 2 Kor 4:6; Titus 2:13; 1 Johannes 5:20
4) har gudomliga egenskaper: gudomlighet (Matteus 26:63-64, se Jesaja 9:6) auktoritet för att förlåta synder (Markus 2:5-10) auktoritet för att ge livet tillbaka (Johannes 6:39-40; 11:25) döper i den Helige Ande (Markus 1:8, Apostlagärningarna 2:33) Universums skapare (gr. "lógos", sv. "Ordet" i Johannes 1:1-3)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar